Han går i mål.

Ja, inte helt, utan i delmål. Dom första tolv kilona, som jag hade tänkt gå ner de tolv första veckorna har nu gåtts ner. Den sista veckan har gått i en rasande takt och jag gick ner 2,3 kilo denna veckan. Då skall jag dock medge att det blivit lite sisådär under helgen då vi började med taket i lördags och man har ätit lite då och då, men har försökt sköta mig ändå.
Nu laddar vi för nya mål, denna gången åtta kilo på tio veckor, jag hoppas att det skall gå lika smidigt som dom första tolv, motivationen är det inget fel på iaf så det skall nog gå bra.

40 000 på Ullevi ikväll, dock inte hedde, tragiskt, men livet går vidare. ;)

/hedde

Blött, blött

Gårdagens motion med Tommy såg ut att kunna bli en blöt historia, men lagom till att vi började gå så blev det uppehåll.
Efter attt ha stressat på upp för "mördarbacken" så började dom riktigt mörka molnen närma sig väldigt fort och snart så blixtrade det o dundrade det lite varstans runt om och över oss. Lagom till oljoberget så öppnade himlen sig o den sista kvarten gick vi i fullkomligt ösregn varvat med hagel.
Näe vi väl kom hem så stog Sabina redo med torra handdukar o det blev till att snabbt få av sig dom dyngsura kläderna.
Den som tvivlar på om jag är seriös i detta skulle ha sett mig igår, fast besluten om att jag måste gå färdigt rundan o aldrig en tanke på att korta av. :) Helt plötsligt kändes det som om jag gått upp dom där tio kilona igen fast denna gången försvann dom så fort jag fick av mig kläderna.

Elfsborg - Blåvitt 0-2, jo jag tackar jag

/hedde

En hundradels ton

Ja så mycket har det hittils blivit. Sex veckor har gått och imorse vid vägningen hade jag gått ner sammanlagt 10,1 kg. Man kan lugnt säga at jag är nöjd, o nu börjar jakten på nästa tio. Motivationen är fortfarande på topp och jag har bestämt mig, inget skall kunna stoppa mig. Jag gör det här i princip enbart för mig själv, men naturligtvis också för min familj, som jag vill leva länge till med och chanserna till det ökar avsevärt om jag kan gå ner i vikt och det är ju en anledning god som någon. Mot nya mål!!!!

I lördags hade jag o Sabina en barnfri eftermiddag/kväll så vi passade på att gå på bio, äta middag ute och avsluta det hela med discobowling. Unnade mig lite lösgodis till bion, dessutom åt jag graddkokt pasta med scampi och räkor och så blev det några öl också. :) Gissa om jag hade magknip på natten, låg vaken en timma o kunde inte somna om för att jag hade så ont, snacka om att magen vant sig av med sådana saker. :) Kul hade vi iaf och det var vi väl värda tycker jag.
Nä, nu ligger Maja här bredvid o skriker så jag får väl ta o se om jag kan få henne o sova innan det är dags för dagens promenad.

Trots att ni driver pappa till vansinne, så älskar jag er. *puss&kram*

/hedde

Emma drar.

Efter att ha hämtat Emma idag efter att ha spenderat tre dagar med farmor och Christina i husvagnen nere i Varberg så har Emma bestämt sig. Hon packar sina väskor o flyttar till farmor.
Det var iaf vad man kunde höra mellan de högljudda skriken o snyftningarna i bilen efter att vi lämnat farmor hemma hos sig. "Jag vill inte bo hos er längre, jag vill bo hemma hos farmor!" var en fras som upprepades, en annan var "Jag har inte saknat er alls", när jag då svarade att jag iaf hade saknat henne, så fick man till svar " Det har du inte alls!"
Sådär lät det hela vägen hem från farmor. Som tur är så gav hon sig rätt snabbt när hon kom hem o med middag o lite godis efter det, så tror jag att hon tyckte att det var rätt kul att vara hemma igen.

Vi klamrar oss fast i toppen o tänker inte släppa i första taget.

/hedde

Monday, bloody monday.

Inatt var det dags för Nols blodbad anno 2005. Ida har ett sk "smultronbett" påhakan som hon en gång tidigare har slått upp o då blödde det en del. Igår kväll precis vid läggdags så var det dags igen, hon slog upp det o blodet började droppa från hakan. Efter en del omplåstrande, torkande av blod och sedan tröst så somnade hon med ett rejält plåster på hakan. Tre timmar senare så vaknar hon o ropar på mig, jag går i vanlig ordning in o håller henne i handen, men hon lugnar inte ner sig. Jag kommer då på att det är säkert plåstret som gör lite ont, famlar lite i mörkret o känner till slut ett dyngsurt plåster, helt fullt i blod, föröker kisa lite lätt i mörkret eftersom jag inte ville väcka Emma genom att tända lampan. Tycker mig då se stora pölar på kudden och mycket riktigt, kudden är full i blod. Lyfter snabbt upp Ida o tar med mig henne på toaletten och då får jag se hur hon ser ut stackarn, hela ansiktet är fullt av både stelnat o kladdigt blod, massor i håret och fullt både i nacken och över bröstet. Hon såg ut som något hämtat från en dålig skräckfilm där man inte sparat på ketchupen.
Med andra ord så hade såret inte slutat blöda, utan fortsatt att droppa under tre timmar, vilket blivit en del. Vi fick sitta med henne på toaletten i ett par timmar tills det till slut slutade droppa, då var hon pigg o glad o sprang omkring på nedervåningen o tyckte det var jätte kul att vara uppe på natten. Nu hade hon bara lite torkat blod kvar på hakan som vi inte ville röra med risk för att det skulle sätta igång igen. Hon somnade till slut kl. 02.00 o mamma o pappa var helt slut.
Imorse skulle vi då får bort det sista intorkade o duschade av henne. Då lyckas hon pilla hål igen o det börjar blöda igen, som tur var så kom det inte lika mycket utan det verkade tömt efter natten, så det slutade ganska snart. Segt var det iaf o när vi ringde sjukvårdsupplysningen så fick vi stå i kö i 45 minuter, innan någon svarade.
Sådan var iaf våran natt, vi får hoppas att det blir någon timmes längre sömn inatt iaf. :)

Nu är vi uppe på toppen o tänker aldrig kliva ner!

/hedde

Måndag

Ja, vad säger man, måndagar har väl aldrig varit min starka sida, även om jag inte känner mig hängig eller så, utan det är bara just det där med måndagar, hela veckan kvar o allt det där. Dock så har detta ändrats de senaste veckorna. När mna går o lägger sig på söndag kväll så längtar man till måndag morgon!?!?! Nu har det slått slint rejält tänker ni, men på måndag morgon så ställer man sig på vågen o med tanke på hur det sett ut de fyra veckor som vi har hållt på så är det lika underbart varje gång. Imorse landade jag på 1,7 kg ytterligare ner. Sammanlagt på dessa fyra veckor så har jag gått ner 8,7 kg, snart uppe i tio tappade kilon o allt detta utan att "banta", bara omlagda kostvanor och motion, det är allt, jag späker mig inte, är aldrig hungrig och har tappat väldigt mycket av det sötsug som tidigare fanns där, vilket jag är väldigt tacksam för. F*n va kul detta är. Snart börjar jag låta som en frireligiös, men jag tycker verkligen att det är såhär kul, jag ser ju resultat, dessutom utan att kämpa allt för mycket.

Ikväll siktar vi mot toppen!!

/hedde

Vad har hänt?

Emma som var den absolut snällaste man kan tänka sig vad det gäller att gå o lägga sig, har blivit som förbytt, eller snarare besatt, skulle man kunna säga, jag fattar ingenting. Hon är en fullkomlig mardröm vid nattning, studsar upp o ner, kastar sig handlöst tillg olvet o bara skriker!?!?!?!!? Var kom detta ifrån? Nattningen tar helt plötsligt en halvtimma längre iom detta, Ida får inte somna o piggnar istället till.
Som tur är så verkar det iaf som om stamning har lugnat ner sig lite, idag var det nästan inget alls, vilket är skönt att höra.
Nu sover alla ungarna iaf, Sabina är ute på promenad o jag skall strax upp o bära in Emma på toaletten för att kissa, om hon nu inte redan kissat i sängen vill säga.
Ja, det var allt för nu. Ha de!

Dom är rätt söta ändå dom tre vilddjuren, Sabina också för den delen.

/hedde

Änna nani.

Inatt sattes vad jag tror är ett nytt rekord hemma hos familjen hedin. Vad för rekord undrar ni och dessutom på natten?..........ja, det var inte så kul som det kanske kan låta, det hela gällde griniga o kinkiga ungar.
Emma började halv elva o var inte färdig förrän klockan var halv två, då börjar Ida o gapa o skrika, det enda som hjälper är att hålla handen, o så fort jag försökte gå ut så vakande hon o satte igång igen, halv fem kom jag ut därifrån, fortfarande utan att ha sovit en blund, efter en knapp timmas sömn, vaknar Ida halv sex och skall då upp, bara att ta med henne ner o sätta sig o äta frukost.
Så idag är man änna lite nani, men det får gå, vad skall man göra? Bara att hoppas att det var en engångsföreteelse.
I övrigt är det bara bra, motvationen angående vikten är fortfarande på topp, vem hade trott för ett par veckor sedan att man skulle sitta här o säga att man såg fram emot att få gå ut o röra på sig ikväll, det blir som ett gift. :)

Bara en poäng till toppen, vi närmar oss.

/hedde

Watch me now I´m going down.

Alltså inte som det är tänkt i låten, utan i vikt. :) Tre veckor har nu gått sedan vi startade detta projekt och hittils har sju kilo försvunnit, det är mycket kvar, men det går ju definitivt i rätt riktning och motivationen är på topp. Dessutom är det hur kul som helst att bara gåut o gå i en timma varannan kväll, igår blev det 4,5 km med bob hund pumpande i lurarna, fan va kul det är o när det sedan också visar resultat så stiger motivationen ännu mer.
1,7 kg blev det denna veckan och det trots att det blev en massa öl o after work buffé i fredags i samband med U2.

"jag rear ut min själ, allt skall bort"

/hedde som siktar mot botten. ;)